Jag blir så trött på att det helt plötsligt ska finnas en fråga där det inte längre är viktigt att sträva efter individens rätt utan helt plötsligt börja sjunga kärnfamiljens lov. Hyckleri på många fronter.

Det finns inga argument för att inte dela på föräldraförsäkringen rakt av. Sedan får förstås varje förälder och familj göra precis som de vill, ta ut sina dagar eller inte ta ut sina dagar. Men inte på statens bekostnad, det tycker jag är helt logiskt att man inte ska främja orättvisor mellan könen (och föräldrarna) från start. Rebecka Edgren Aldén och jag är just nu rörande överens på Twitter. Och hon ska skriva om det på Aftonbladet Debatt imorgon. Härligt!

Och ja, jag är medveten om att vi inte delar lika på föräldradagarna i vår familj. Men det hade varit ett kärt bekymmer om vi hade tvingats göra det. Ingen hade varit gladare än jag.

Shit, jag blir så rabiat ARG av den här frågan. Jag kan inte argumentera för jag vill bara slå mina motståndare på käften. Vi har en fantastiskt generös föräldraförsäkring i Sverige, nog är det väl ändå fan om det inte ska kunna komma ett enda villkor med den, som dessutom handlar om att ge alla föräldrar samma rättigheter?

En mellansommar.

Jag tänkte nog, när jag kom i jeansen redan ett par tre veckor efter förlossningen, att det skulle gå som en dans. Men jag har ju inte tränat ett endaste dugg, jag äter bara skräpigt och så vidare. De där fyra kilona verkar sitta som berget.

Och okej om man varit kanske brun som en pepparkaka och helt kramgo? Men inte. Det lösa skinnet är inte bara löst, det är blekfisigt också eftersom vi suttit i skuggan hela sommaren, Tage Ögren och jag.

Det har varit obekvämt och skavigt och en enda gång var jag till Debaser där jag annars har hängt åtminstone ett par gånger per sommar och någon Allsång verkar det inte bli. Har faktiskt ingenting emot att det blir höst nu. Är liksom färdig med den här mellansommaren. Hösten ska bli mitt snyggaste tänker jag.

SOMMARENS ORD: nnnngkaaa – så låter Tage när han myser.

Han sitter också, med armarna som stöd. Och om det är bra underlag och inte för mjukt. Och inte så länge då, han tippar åt lite olika håll. Men han kan sitta någorlunda ordentligt för att leka lite med leksaker som finns framför honom och så.

Han har börjat äta också. Gröt, och plommonpuré. Det går riktigt bra! Inte ett uns krångel, som det ibland kan bli med ersättningen (han får ersättning till nästan varje mål nu, ibland hela och ibland uppblandat med att jag ammar). Han gapar lydigt och smackar på. Plommonpurén är så god så när den tar slut blir han riktigt arg och skriker.

Han har vuxit! Massor. Så är han äntligen på kurvan och inte minimini nåt mer.

Han har rest. Igen. Till Åland och till Finland och till Sandviken och till Vittangi och till Masugnsbyn för att kolla på kanjon. Okej, det sista var inte direkt någon resa, men vi var i alla fall dit igår. Plus att vi var på auktion i Vittangi häromdagen också. Full fräs!

Han ska resa lite mer också, till Tjärö på fredag till exempel, och vi funderar på att bygga om vagnen till sittvagn då. Så stor är han nu tänker vi. Sedan åker han till Berlin och kollar in vår nya lägenhet som vi har hyrt där. På ett år. Så Tage Ögren kommer bli en berlinare på halvtid. Men det är ju under hans nästa månad.

Jag tror han kommer krypa ganska snart. Han har börjat ställa upp benen och puta upp med rumpan och han övar nåt väldigt så fort han ligger ner. Jag brukar lägga fram lite roliga saker så att han har ett litet mål att sträva efter och det gör han, med mycket stånk och stön. Det ser bra ut. Han orkar sällan ha både armar och ben uppe samtidigt, men båda funktionerna finns där och han ålar ju sig fram lite, så det är inget snack om vad han vill göra.

Han är väldigt förtjust i andra små barn och är så intresserad av sådana han tycker är små (Minimorran till exempel och hon är ju under 30, det är hon). Han leker och håller galant i saker med händerna och har börjat läsa tidningar väldigt frekvent. Och fysiskt.

Han kan gå i sin gåstol lite, fast bara baklänges, han är nästan så stor att han når att använda hoppgungan och han har egen barnstol som han sitter i. Så mycket vuxengrejs!

Och han är fortfarande to die for rent utseendemässigt. En riktig gullunge! Flera av flygvärdinnorna trodde att han var en tjej, han är så näpen i utseendet. Och så hade han orange tröja, det var tydligen tjej. Enligt dem. Här hos D finns det bilder på honom från vår Vittangiresa.

Jag ser fram emot att han är på väg in i månad sex, det kommer säkert att hända massor med nytt innan det är dags för nästa månadsuppdatering. Mera gåstol, sitta och krypa kan jag tro.