Eller ja, inte riktigt. Men det är intressant att se att min foglossning har blivit så dramatiskt mycket bättre efter två dagar som inte innehållit något kånkande på Mr T. Eller något rännande efter honom. Mer lugn och ro och mindre spring = mycket, alltså mycket, bättre i fogarna. Kan nu t o m lyfta benen när jag ska sätta på mig byxor.
Det här kommer väl lika fort att vända åter eftersom Tage kommer hem om ett par timmar, men det är ändå skönt att ha en dag – nästan två för jag tänkte på det igår kväll när jag promenerade hem från bio + middag med Freds – där det inte alls gör ont.
Förra graviditeten hade jag också foglossning. I början enkel, i slutet ganska svår men jag ignorerade den hela tiden. Barnmorskan ville sjukskriva etc, men orka! Det ville inte jag. Jag fick gå lite sakta och sluta springa (jag KUNDE inte springa) och flämta mig nerför trappor (vi bodde då utan hiss) och jobbade med bälte och värmedyna och det var som det var. Nu har jag haft bälte sen vecka 14 och jag är lite oroad för hur det ska gå framåt.
Men det är ganska tydligt nu, det är helt annorlunda att vara gravid och ha småbarn att ta hand om samtidigt. För foglossningen alltså.
Det är annorlunda annars med, mest för att jag har mindre tid för mig själv, men nu ska jag strax börja simma igen och få lite relax på fredagarna. Tror det blir bra. Om någon vecka börjar också min vattengympa för gravida, det ska tydligen vara skitbra för foglossning säger alla.










Två tips från en som haft svår foglossning bägge graviditeterna: akupunktur och TENS. Tyvärr väldigt kortvariga effekter men hellre korta stunder av avslappning än oavbruten smärta tänker jag, och vissa blir väldigt bra hjälpta. Vattengympa hade motsatt effekt på mig och bältet som jag använde länge av gammal vana upptäckte jag av en slump att det ju faktiskt också gjorde saker värre i tredje trimestern, så ett annat tips är att ta av det ibland och känna efter. Men jag var lite av ett lost cause. (De ville ge mig rollator! Där gick MIN gräns.) Jag lider med dig, foglossning är det värsta av alla “ofarliga” gravidsymptom IMO.
Nu hoppas jag lite att det blir som för min syrra – med andra barnet hade hon det asjobbigt fram till v 30 ungefär, sen försvann foglossningen nästan helt. Jag håller tummarna men tror nästan inte att det blir så.
Jag kör faktiskt inte med bälte så ofta på dagarna eftersom jag inte tycker att det hjälper så mycket när man sitter, funkar bättre om man går. Och jag har så himla stillasittande jobb Så blir mest bälte efter jobbet och om vi är iväg på helgerna. Försöker sitta med värmedyna ibland, tycker värmen mjukar upp lite (kan vara inbillning också).
TENS är jag nyfiken på, vill väldigt gärna ha TENS som smärtlindring inför värkarbetet hemma om jag får föda naturligt den här gången, hoppas på det. Akupunktur låter också bra, brukar ta det mot nack- och ryggproblem.